Johan og Peter reste till Nanumea i Tuvalu:
"Men det här är ingen
plats för vita män!"

Precis som alla andra nuförtiden sökte vi det genuina. Kanske var vi beredda att gå lite längre för att hitta det. Kanske för att vi var två uttråkade IT-konsulter i 30-årskris.

Tuvalu har färre än 1000 turister per år. En bråkdel av dessa lämnar huvudön. Ytterst få av dem ligger sjösjuka på däck i 2 dygn för att ta sig till Nanumea - den mest avlägsna ön i landet. Ingen gör det för nöjes skull. Det var precis därför vi ville ta oss dit.

Det roliga är att vi bara skulle bada och snorkla lite. Vi är inte etnologer. Men det här är ingen plats för vita män. Om du inte har tår långa som fingrar, hud hård som läder och ögon som kan se fisk i vågskummet 100 meter ut i vattnet, är du illa rustad för Nanumea, men vi försökte ändå.

Och det var fantastiskt. Vi åt kokosnötter, papaya, tarorot, tonfisk, trevally. Sagolika råvaror helt gratis. Nån mataffär fanns ju inte, bara ett slags lanthandel med ris och salt i lösvikt. Under de tre veckor vi var där såg vi aldrig nån på stranden. Den vita korallsanden under böljande palmer låg öde - aktiviteten var i byn. Och det klart, att sola på stranden är inte ett naturligt utan ett inlärt beteende. De går dit för att fiska, tvätta sig eller gå på toaletten. Deras örhållande till havet var ungefär lika romantiskt som rörmokarens till avloppet. Och även om vi alltid vetat det, blev det väldigt tydligt hur havet är grunden för allt liv. När du bor på en atoll i Stilla Havet som kan liknas vid en flytande gummisnodd på Vättern, är du liksom inte så kaxig när det börjar blåsa.

Med en svans av ungar som ropade 'Pelangi! Pelangi!' drog vi runt ön med kamera och solhatt för att hitta de finaste reven. Vi låtsades att vi var de första som någonsin sett botten genom cyklop och kanske var det så. Här fick vi ta ansvar för våra egna liv. Borta var Fiji med påtvingad underhållning och tiggandet av cigarretter. Här var vi bara två vita män som fick klara oss bäst vi kunde. Kreditkort och Internet-kunskaper kunde vi lämnat hemma. Bättre då att kunna fiska med kastnät eller öppna en kokosnöt med
tre machetehugg.

Detta var en resa i tiden lika mycket som en resa i rummet. Vad är 6 timmar på Nanumea? Inte en lång väntetid i alla fall. Vad är en allvarlig sjukdom? Inte denguefeber i alla fall. Om du inte blir religiös av naturupplevelsen så blir du det när febern sätter in. Detta är världens sämsta plats att bli sjuk på. Botemedlet är alltid aspirin och massage, oavsett symptomen.

Utan Peter hade jag kanske inte överlevt. Och jag kan inte låta bli att tänka att det hade kanske varit det mest naturliga. För människorna här är nämligen döden en del av livet. Det finns en frihet i att kunna acceptera döden.

Till vilket pris vill du vara fri?

Johan Fredrikzon

För den som är intresserad av hur det är att leva som västerlänning i ett land som Tuvalu vill jag rekommendera Paradiset jeg fant av Terje Dahl, redaktör för sydhav.no.